Anitas 97-åriga pappa – Ensam och på annan ort
Att ha en älskad förälder som åldras och samtidigt bo långt bort är något som många känner igen sig i. Det gör även Anita, dotter till Äldrekontakts gäst 97-åriga Kalle.
Vi träffade Anita hemma hos sin pappa i Stockholm, på en dag då hon sedan länge planerat att komma på besök från Dalarna. Oftast brukar de umgås och njuta av varandras sällskap, men Anita hjälper honom även till läkaren och att uträtta andra ärenden.
– “Det tar några timmar för mig att komma hit, berättar Anita. Jag skulle så gärna vilja kunna svänga förbi spontant, ta en fika eller en lunch tillsammans, men det går inte. Och det ger mig dåligt samvete.”
Som många andra anhöriga brottas Anita med känslan av otilläcklighet.
Tryggheten att fikaträffarna finns
Trots avståndet har Anita och hennes pappa Kalle en stark relation, präglad av ömsesidig omtanke. De pratar i telefon minst två gånger per dag. Men när det inte går att ses fysiskt, är vetskapen om att Kalle har något att se fram emot oerhört viktig för henne.
– “Det är en sådan trygghet att veta att Äldrekontakt finns. Att han får komma iväg, träffa jämnåriga, prata, fika och skratta. Ibland tar han med sig munspelet på träffarna också, det gör så mycket för honom.”
För Kalle är ensamheten svår, särskilt efter att både hans fru och senare sambo har gått bort.
– “Det blir långa dagar. Ibland sitter jag bara här och pratar med mig själv. Och får dumma svar, säger han och skrattar. Men när jag har varit på en fikaträff, då lever man upp. Det känns skönt efteråt – som att man fått energi.”
Att träffarna sker hemma hos volontärer och att deltagarna blir hämtade och lämnade gör stor skillnad.
– “Det är så lyxigt, säger Anita. För många äldre skulle det annars inte vara möjligt att ta sig iväg. Det är otroligt värdefullt att någon kommer och hämtar”
Kalle håller med:
– “Det är helt perfekt. Jag är tacksam för att jag fortfarande kan röra mig, men det är svårt. Att få skjuts gör det möjligt att ändå kunna vara med.”
När Anita får frågan vad hon skulle vilja säga till alla Äldrekontakts volontärer är svaret tydligt:
– “Jag är så fruktansvärt tacksam att ni finns! Det jobb ni gör för våra äldre – det är helt underbart. Ni gör skillnad.”
Ett tips till andra anhöriga
Anita uppmuntrar alla som har en äldre släkting att ta reda på mer om Äldrekontakt.
– “Det är ett fantastiskt tillfälle för våra äldre att få träffa andra i samma situation, under trevliga och trygga former. För mig som anhörig är det en sådan lättnad att veta att pappa får dessa stunder – det betyder mer än man kan tro.”
Relaterat
