Möt vår gäst Britt, 93 år

Britt är 93 år och har bott ensam i sin lägenhet i snart två decennier. Livet har rymt mycket – familj, kärlek, skilsmässa, nya möten och stora förluster. I dag lever hon ett lugnare liv, men ensamheten gör sig ofta påmind. Därför betyder fikaträffarna med Äldrekontakt mycket.

– Det är trevligt, för man träffar ju inte så mycket nytt folk annars, säger hon.

Britt är född i Stockholm och växte upp i Vasastan under krigsåren. På gården där hon bodde fanns alltid många barn att leka med.

– Vi var ett helt gäng på gården som lekte och hittade på mycket bus. Vi hade väldigt roligt.

Som ung kvinna drömde hon en tid om att arbeta som mannekäng.

– Jag gick till och med en kurs för att lära mig att gå på catwalken. Man fick lära sig att gå lite tjusigt, och sätta den ena foten framför den andra. Det var väldigt roligt faktiskt. Men det blev ingenting med det, säger Britt.

Hon träffade sin första kärlek tidigt. De gifte sig och fick barn tillsammans redan som 20-åringar. Till en början bodde familjen hemma hos Britts föräldrar, som de också fick mycket hjälp av. Men så småningom flyttade de till Vällingby en bit utanför Stockholm, som då var ett helt nytt område.

– Det var fantastiskt fint där. Massor med affärer, restauranger och bio. Vi trivdes väldigt bra.

Kärlek, skilsmässa och ett nytt möte i fjällen

Efter många år tillsammans tog relationen med hennes första man slut.

– Efter arton år ungefär så hittade han en annan kvinna som han ville leva med. Och det tog lång tid innan jag ville hitta på någonting överhuvudtaget efter det, jag gick till jobbet och fokuserade på barnen.

Men en dag bestämde hon sig för att resa till fjällen, trots att hon aldrig hade åkt skidor förut.

– Jag förstår inte varför jag gjorde det, men jag åkte ensam dit. Och jag hamnade i ett gäng med kvinnor i min egen ålder, vi hade hur kul som helst tillsammans och var ute och dansade med karlar varje kväll.

Det var där hon träffade Leif.

– Han var gift då, så det blev ingenting. Men sedan började vi träffas ändå. Han skilde sig och vi gifte oss. Han var lugn och snäll, och vi levde tillsammans i 35 år, berättar Britt.

När livet förändras

För drygt 17 år sedan gick Leif bort i cancer. Sjukdomen gick snabbt och lämnade Britt ensam kvar i lägenheten, som de just hade flyttat in i tillsammans. Där bor hon fortfarande kvar.

– Det var inte lätt i början. Och även om jag har vant mig vid ensamheten nu känns det fortfarande tomt ibland. Man kan ju inte vara glad jämt, även om jag oftast är det. 

Hon berättar att de flesta av hennes gamla väninnor har gått bort.

– Det är just det att man inte har någon att ringa till längre. De är döda allihop. Det finns bara en kvar, och hon ska fylla hundra år nu. Men henne kan jag ringa till ibland, och det är skönt, för hon är egentligen den enda som vet allt om mig och mitt liv.

Att hitta nya vänner

För några år sedan fick Britt höra talas om Äldrekontakts fikaträffar, och bestämde sig för att prova. Hon trivs med träffarna varje månad, och uppskattar framför allt att hon som gäst alltid blir hämtad och får skjuts av Äldrekontakts volontärer till och från fikat.

– Det är en enorm fördel att slippa ta sig ut själv och leta adresser.

I början satt hon mest och lyssnade på de andras samtal, men med tiden har hon lärt känna flera i gruppen.

– Jag har fått några vänner som jag har telefonkontakt med mellan träffarna. När vi ses har vi alltid mycket att prata om. Det är trevligt, för man träffar ju inte så mycket nytt folk annars nu för tiden, säger Britt.